Kan glutenintoleranta äta quinoa?

640px-QuinoaGrainsEftersom quinoa inte innehåller gluten kan det utan problem ätas av glutenintoleranta personer.

Quinoa är ett frö med sydamerikanskt ursprung som, till skillnad från de vanligare sädesslagen vete, råg och korn, är fritt från gluten. Det kan tillagas och användas på ungefär samma sätt som ris.


Hur kan quinoa användas som glutenfritt alternativ?

quinoa-497210_640Gluten finns i sädesslagen vete (även i varianter som spelt och durum), råg och korn. Havre innehåller inte naturligt något gluten men kan vara förorenad av andra sädesslag vid transport eller bearbetning och därmed innehålla små mängder gluten. Fiberberikad havre har fibrer från vete tillsatt och är därför inte glutenfri.

För att ett livsmedel ska få klassas som glutenfritt får det inte innehålla mer än 20 ppm gluten.

Ett bra val av glutenfritt livsmedel är quinoa, som innehåller mer protein än till exempel ris och potatis och som även är full av vitaminer och mineraler. Då quinoa har en mild, lätt nötaktig smak kan den lätt kombineras med andra ingredienser och på så sätt varieras i det oändliga.

  • Quinoa går bra att blanda i sallader, soppor och grytor.
  • Quinoamjöl tillsätts med fördel i brödbak för att öka innehållet av protein och fibrer.
  • Kokt quinoa kan användas som en mättande frukostgröt tillsammans med med fint skuren frukt, kanel och mjölk.
  • För en proteinrik smoothie kan man mixa kokt quinoa med exempelvis banan och smaksätta med en sked kakao.
  • Quinoa passar också utmärkt i glutenfria desserter: i pajskal, smulpajer, crêpes, muffins och puddingar m.m.

Hur vanligt är glutenintolerans?

oatsUppskattningsvis en till två procent av den svenska befolkningen är glutenintoleranta och betydligt fler kvinnor än män drabbas av intoleransen. Länge betraktades glutenintolerans, även kallad celiaki, som en barnsjukdom men man vet nu att sjukdomen kan bryta ut när som helst i livet.

Forskare räknar med ett stort mörkertal då många glutenintoleranta aldrig får rätt diagnos ställd. På senare år har man sett en generell ökning av celiaki i västvärlden – och Sverige är ett av de värst drabbade länderna – men forskningen har ännu inte kunnat ge några säkra svar på frågan vilka faktorer som ligger bakom.

Man tror att det är en kombination av ärftlighet och miljöfaktorer som avgör om en person drabbas av celiaki. Den som har en nära familjemedlem som är glutenintolerant löper 15 procent högre risk att själv bli sjuk. Sjukdomens förekomst ökar också i samband med andra sjukdomar, till exempel diabetes och Downs syndrom.

På 1980-talet utbröt i Sverige en epidemi av glutenintolerans bland spädbarn. Antagligen var detta en följd av de då rådande kostrekommendationerna som bland annat innebar att spädbarn ofta började äta gluten först efter att de slutat ammas, vilket visat sig vara en bidragande orsak till sjukdomens utbrytande.

Vad innebär glutenintolerans?

spikeGlutenintolerans innebär att tarmarna blir inflammerade vid förtäring av proteinet gluten. Benämningen glutenallergi används ibland felaktigt som en synonym. Allergi mot vete och andra spannmål förekommer också, men det är inte samma reaktioner som sker i kroppen. Då en glutenintolerant person får i sig gluten förstörs tarmluddet, det vill säga de små utskott som täcker tunntarmens yta och där näringsupptaget sker.

Resultatet blir att kroppen får svårare att tillgodogöra sig födoämnen vilket leder till näringsbrist. Allra störst skada gör gluten i övre delen av tarmen där upptag av bland annat järn och kalk sker. På tarmluddet sitter också de enzymer som bryter ner laktos (mjölksocker) och detta gör att glutenintoleranta personer också kan få besvär vid förtäring av mejeriprodukter.

Vanliga symptom vid glutenintolerans (celiaki)

  • Långvarig trötthet (fatigue)
  • Problem med magen (diarré, smärtor och gaser)
  • Brist på järn och B-vitamin
  • Benskörhet
  • Infertilitet
  • Depression

Sjukdomen diagnosticeras med hjälp av blodprov och tunntarmsbiopsi. Glutenintolerans är en obotlig sjukdom och att hålla sig till en strikt glutenfri kost är den enda behandling man idag känner till. Att byta till en glutenfri kost gör de allra flesta glutenintoleranta fria från sina symptom. Tarmluddet växer oftast tillbaka på några månader, upp till ett år för äldre personer där läkeprocesser överlag går långsammare.

Annons